Well, Nu är det söndag igen. Tappat motivationen till att plugga. Det känns så meningslöst att plugga när man inte ens vet om man kommer få ha provet på den dagen det är bestämt eller om det kommer hamna längre fram.  It really sucks! Men det är ju ändå skönt att få det bortgjort. Måste bara återfå motivationen på något sätt. Den verkar ha runnit ut i sanden typ haha.
Idag är sista dagen som "M" jobbar. Skönt det ska bli att kunna sova hos honom igen. Utan att han måste kliva upp typ 5 på morgonen eller fara iväg halv 10 på kvällen. Fast det är ju ändå lite tråkigt att han blir utan jobb nu=(
Men det löser sig säkert på något sätt. Jag borde övningsköra också, fast det känns som vakren tid eller ork finns för det. Känner mig något stressad, fast jag egentligen inte har så mycket att göra.
Äh, Jag skyller på skolan. Allting är skolans fel. Vi saknar ju fortfarande hälften av kurserna, vilket inte känns särskilt bra, men det går inte heller att göra något åt det. Vi får väl ett nytt schema snart igen. Då hoppas jag verkligen att schemt funkar och att allt är insatt på schemat. Lärarna säger att man ska gå till rektorerna och klaga om någon kurs saknas eller om något är fel, men hur i hela fridens namn ska man kunna gör det när dem är konstant borta? Antingen är dem på utbildning eller så sitter dom i konferens. Eller så är dom helt enkelt upptagna och sitter inne på sina rum. Hmm, Jag förstår inte hur dem tänkt få ihop det här. Efter höstlovet kanske vi möjligtvis har kommit igång med allting. Just nu känns det ju som att vi kommer få gå minst ett halvår extra. Det känns hur som helst inte bra i alla fall.

Jag längtar så himla mycket efter att få vara med dig igen.
När man umgås så mycket så trycker man att man borde lessna,
men det skulle aldrig gå att lessna på någon som är som du.
Underbar. Helt fantastisk och bara så snäll som du kan vara.
Jag skulle aldrig klara mig utan dig. Jag älskar dig. M<3