22.58

Jag förstår verkigen inte hur det är möjligt att känna såhär. Jag trodde det var omöjligt efter att ha blivit sårad alltför många gånger så tappar man liksom hoppet, men nu finns det där igen. Du ska  veta att du betyder hur mycket som helst för mig, du är liksom allt man möjligtvis kan vilja ha. Alldeles för perfekt. Det bästa är ju ändå att du känner likadant, det gör mig så himla glad. Du är som den finaste människan på jorden.
Jag älskar dig.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

HANNA

Lär dig livets stora gåta Älska, Glömma och Förlåta

RSS 2.0